Tänk vad underbart det är att somna på morgontåget till jobbet.
Tänk vad mindre underbart det är att vakna med deggel på armen
och randiga sovmärken i halva ansiktet.

Då låtsas man att man inte bryr sig.
Fast i själva verket så bryr man sig så in i helvete och ser helst
att man får hoppa av tåget i farten.

Det är väl bra en som dregglar mer än mig.
Lilla Tore såklart.