...jag sitter på tunnelbanan och försöker öppna en påse med stimorol
- men inte får upp den.
När jag måste sitta ända från t-centralen till Ropsten för att kämpa med att få upp
den jävla lilla prasslande påsen.
När människor runt omkring börjar titta undrande på mig ifall jag
är riktigt frisk i huvudet, eller om det saknas några komosomer.

Till slut skäms jag så mycket över situationen så jag låter mig besegras av
en påse stimorol.