2011-03-27
 16:49:25

Premiärmilen 2011


De är över nuuu, men jag kommer ihåg alla sekunder med dig... aaao aaaooo ööööver nuuuuuu!

Premiärmilen 2011 är över.
Tid: 59.39
Jättedåligt om man tänker på vad jag KAN prestera.
Jättebra om man tänker på att:
1. Det var första loppet i år.
2. Jag var bakis i lördags

Som vanligt så står jag där som ett barn vid start. Fryser. Snorig. Kissnödig. Jämt jämt jämt.
Jag förbannar mig att jag drog på mig TVÅ tröjor och sprang i. Jag trodde jag skulle koka ihjäl.

Sista kilometern överlevde jag genom att tänka på att min sambo står vid mållinjen och hejar på mig. Efter tvååå långa veckor så får jag vackert gallopera in i hans famn, med håret som fladdrar i vinden till musiken av Roxettes - It must have been love.

Så såg naturligtvis inte verkligenheten ut.
En snorig, flåsandes svetthög kom joggandes längs vägen. Utan varken musik eller leende på läpparna. Jag var säker på att jag skulle kräkas vid mållinjen.
Jag orkade knappt kolla åt Håkans håll. Jag hade inte riktigt energi nog att vrida på huvudet.

 

 

Men jag kom i mål.
Seröst. Ser jag inte ut som morsan på bilden nedan?

 

När vi kom hem till lägenheten säger min älskade sambo - vad har du på huvudet egentligen? Hittade du inget annat?
- Såg du inte det förren NU?
frågar jag.
- Joo, men det kunde ju inte vara första jag sa efter två veckor....

Ändå rätt smart drag av min karl.

 

Nu har det hurtbullas färdigt för den här veckan.

Nu ska vi bli fulla för kärlekens skull.

Roxette - It Must Have Been Love


Roxette - It Must Have Been Love


Frida

Jo visst ser du ut som din mamma på bilden!

Bra kämpat att du orkade hela vägen. Hoppas att du unnade dig en stooor belöning efteråt!! Kram



KOMMENTERA DETTA INLÄGG:

« NAMN Spara info?

« E-POST (publiceras ej)

« URL

Kommentar: