Vilken kasos det var imorse då!!! Jag vaknar 08.30 och känner mig väääldigt utvilad, underligt tycker jag... jag går mot duschen och gör mig redo för att hoppa in... då tanken slår mig... "vänta nu... är klockan 08.30???... jag ska ju gå upp 07.30!!!!" Jajemen, jag mitt snille hade ställa klockan en timme senare än vad jag skulle gå upp. Detta innebar att jag bara hade 25 minuter på mig innan bussen skulle gå mot tunnelabanan, missade jag den så skulle jag komma försent till jobbet!! SUCK! Till saken hör också att jag var tvungen att packa väskan eftersom jag ska åka till Luleå idag efter jobbet! FAN vilken stress det blev på morgonen!!!
Paniken steg i kroppen, men TACK OCH LOV så hann jag med bussen... dock en smula ofräsch!

När jag kom till jobbet så gick jag för att ta mig en uppiggande morgonkaffe, då stöter jag på Richard Palm som undrar om jag är ny på redaktionen. "Ja, det är min andra vecka." Svarar jag artigt.
"Kul med lite norrlänningar" säger karln!!!
Där har vi det svart på vitt alla norrlänningar som tror att jag pratar "Stockholmska". Tre år i Piteå har satt sina spår. Jag, Frida Danielsson, pratar norrländska, så är det bara! Jag övertyga honom att jag var från Katrineholm, även om han trodde mig, så lät jag mer norrlänning enligt honom.

5 minuter senare.

Nu kom precis min jobbarkompis Alban in med en "present" till mig... nämligen uppslaget i expressen från igår den 21 november. Jag citerar:
 Välkommen till Sveriges tråkigaste stad
Ja, det var här man hamnade i natt.
På stortorget i Katrineholm.
Sveriges tråkigaste stad.
Detta torg är öde, blåsigt och kallt..

Jaha då är man uppväxt i Sveriges tråkigaste stad också. ha ha ha... herre gud så komiskt. Jag kanske skulle ha låtit Richard Palm tro att jag var norrlänning, det hade väl varit bättre än att vara från Katrineholm.. Sveriges Tråkigaste stad!

Ytterligare 5 minuter senare
Det händer mycket under tiden som jag skriver bloggen!
JOSSAN MIN ÄLSKADE VALSTAVÄGEN-DARLING ringde från Nya Zeeland!! Det är nästan så att en liten tår tittade fram i ögat.  ÅÅåååh vad glad jag blev! faaaan jag saknar den lilla daimungen!!! Hon verkar ha de så jääkla bra, och det gör mig så glad!! Men nu vill jag att hon kommer hem så vi får dricka vin och sjunga daimlåtar och leka MAT... (internskämt för er som inte förstår).

När jag började skriva bloggen var jag trött och seg, nu är jag pigg och på superhumör tack vara ett telefonsamtal! Heeelt otroligt!  Nu är det dags att göra nytta på jobbet!! Eller iallafall att se lite viktig ut! Sen flyger jag till Luleå ikväll!!


Jag och Jossan som livar upp Sköldinge en sommarkväll!