2008-10-26
 17:53:39

Helgen jag mötte Kenta. Och 10 Pitebor.

Igår var jag och Robban varit ute och fotade. När vi tröttnade bestämde vi oss  
för att runda av med en bio. Den svenska vampyrfilmen "Släpp In Den Rätte" blev det.
Filmen har fått väldigt bra kritik och visst, den var bra för att vara en svensk skräckis. Men mer än
så var det väl inte.
Jag rekommenderar den trots allt.

När filmen var slut och det var dags att gå hem så möter vi en man i tunnelbanan.
Kenta -tomburksmannen.

Kenta är 2 meter och 5 centimeter lång. Men väger nog inte mer än 65 kilo. 
Kenta har en närmast sjuklig besatthet i militären och marscherar glatt omkring.
Kenta får syn på Robban som imiterar två kvinnors powerwalk. I Kentas sjuka hjärna så
konverteras intrycken av powerwalken till en perfekt marsch.
"Du Pojk! Vart har du legat i lumpen???"
Robert börjar snacka med Kenta och jag sitter och skrattar för mig själv. 
Kenta berättar att han är ute och samlar tomburkar för att han ska få ihop "mycket cash" som han
själv beskriver det.
Robert undrar om det inte är kallt att bara vara ute i strumporna - han hade inga skor. Men Kenta säger att han
är härdad.
Tåget rullar in på plattformen och vi hoppar på.
"Häng med Kenta!" säger Robert.

"Va faaaan"... tänker jag!
Kenta hänger med.
Kenta åker med några stationer och pratar på som fan och slänger in lite engelska
ord ibland. 
"Va tusan ungdomar ni vill väl att jag ska dra" Säger Kenta. "Det skulle jag vilja om jag vore er!"
Vi säger att det inte är så.
Robert och Kenta snackar på. Jag skrattar så jag gråter. Medpassagerarna sitter och stirrar på oss.
Till sist så måste Kenta gå av eftersom vi är vid en bra "tomburks-station".
Innan han går av så gör han peace-tecknet och ropar! 
"GODBAAAAJ ungdomar!!"

Jobbig alkis tänker ni?
Ja i början kanske! Men fan vilken härlig människa. Jag hoppas att jag träffar Kenta snart igen.

Sen det här med 10 Pitebor.
Det börjar på Imperiet i fredags. Två ex-pitebor kommer fram och hälsar.
På lördagen på drottninggatan. Jag möter två par som också är ex-pitebor.
Lördagkväll när jag kliver av i Råcksta. Tre Pitebor sitter på plattformen och väntar
på tåget mot t-centralen.
Söndageftermiddag på söder. Jag möter ännu ett par som är ex-pitebor.
Här kände jag att det räckte.
Men den sista ex-Pitebon stöter jag på inne på MQ på söder.
10 Pitebor.
En helg.
Det är sjuk.

Bor det kvar någon i Piteå överhuvudtaget?

Jaja nu ska jag snart slänga upp lite bilder här som jag fotade i helgen. 


Freud

Låter som ett typiskt fall av selektiv perception, dvs tänker man mycket på nåt så ser man det överallt. Det är inte så att Piteå eller någon pitebo du känner finns i dina tankar på något sätt just nu?

Hjärnan är rätt lustig :0



KOMMENTERA DETTA INLÄGG:

« NAMN Spara info?

« E-POST (publiceras ej)

« URL

Kommentar: