Sorg, glädje och syrebrist

En bild säger mer än tusen ord.

Kära vänner, det blir ingen inflyttningsfest.

Nu släpper jag bomben. Jag fick INTE komma på visningen, där med ingen lägenhet. Buhuhu så ledsen jag blev. Jag gick ut på stan och sörjde lite, köpte ett par jeans som tröst.. sedan kändes det bättre. 

Jag gick på anställningsintervjun på Kulturhuset (Teaterbaren) och det var bland det läskigaste jag gjort, tror jag. Inte för att jag trodde att jobbet skulle vara oseriöst, men detta var SUPERseröst, bar, restaurang, café, garderob, osv, tusentals uppgifter. Jag sa att jag var bäst i världen på att jobba och sedan åkte jag hem till mig med en känsla av att "jaja, de får gå som de går..."

När jag klev av bussen så ringde de från Teaterbaren och frågade om jag ville komma och provjobba nästa fredag och lördag. Whaaaaat?! Ja men självklart!!! Så nu känns livet lite lättare igen...

Dock känner JAG mig tyngre... jeansen jag köpte var en storlek mindre än var jag brukar köpa, "för jenas töjer sig ju alltid en halv storlek" (ni har hört den också kanske??) Varför kan tillverkarna inte tillverka HALVA STORLEKAR DÅ??? 

Så nu sitter jag här i mina supertaja jenas och hyperventilerar eftersom det är så svårt att andas i dem. Kanske ska man önska sig en syrgasmask i julklapp?

Nu ska jag fundera på om jag ska stå ut med dessa tajta jenas ett tag, eller byta till ett par större och låta dem bli lite slappa och fula som alla mina andra jeans....

ja livet är allt inte lätt för en tjej.

sara

Du vet vad de heter... de löser sig alltid. Vi kan vara bostadlösa ihop och sova i t-banan sen. Men grattis till provjobbet.. dom gillade dej. Go girl. Kämpa på med jeanser.. Trä på dom å stretcha lite. de gör susen.

Frida

det fanns ett tag som jag verkligen trodde att det fanns hopp att få lägenheten. Men men! En natt i tunnelbanan funkar ju också, de kan ju vara mysigt! Du och jag med en filt, termos med kaffe, kakor och några alkisar!

Az

Jag tycker du är lik Jennifer Aniston här på bilden! :O :P